Disciplin - Vad är det?

Vad är egentligen disciplin?
Det är något jag saknar!
Hur många gånger har jag nu sagt att jag ska skärpa mig? Sluta äta skräp och äta riktig mat!

Kilona är tillbaka! WTF? Hade inte jag gjort mig av med dem? Det verkar som att de kom ihåg var de kom ifrån och har nu hittat tillbaka *suck*
Jag blir så besviken på mig själv!
Vad händer då? Jag blir ledsen och tröstar mig själv med skräp... som leder till att kilona ökar... Det är en ond spiral som börjar.

Jag vet exakt hur jag ska göra för att må bättre.. nåja, jag intalar mig själv att jag vet...
Jag har kunskaper om träning och mat. Jag kan peppa andra att göra rätt men att göra det själv går inte!
Jag skulle behöva en skugga som följer med mig runt och övervakar mig.

Jag saknar gymmet och de där passen där jag peppas att ta i ordentligt.
Jag saknar även folket!
Det går däremot inte så bra just nu att dra iväg till gymmet på kvällen då lillan är extra snuttig och vill äta lite då och då. Jag behöver ett gym på dagtid men därmed även någon som kan ta lillan... och det är lite tidigt för det känner jag! Jag vill inte lämna henne till någon.
Förmiddagspass på helgerna däremot vore perfekt för mig :) Jag är ju ändå vaken vid kl 7 på morgonen :)

Jag längtar tills på lördag morgon då lillan ätit frukost nummer 2 och somnar om.
Då får hon sova hemma med pappa så ska jag ta en egen runda ensam med musik i lurarna :)
Då ska jag öka tempot och kanske tom få in några intervaller :D

Irriterande!

I helgen var jag på G och skulle uppdatera da blogg och vad händer... bloggen kan inte nås för tillfället... *suck* Nu när jag kommer in på den så vet jag inte vad jag ska skriva...

Förra helgen blev det en date på staden med fina Sussi :D Hon hade varit grymt duktig och kört triathlon på förmiddagen! Det blev en premiär på nya Larran. Fortfarande grymt god mat! Lilla söta var så snäll och glad.
Hon lyckades även charma de vid bordet bredvid *haha*

Jag  har nu hittat något som jag blir riktigt irriterad över... nåja, 2 saker är det faktiskt!

1. Folk som inte lyssnar!
Det finns några i min närhet som faktiskt skulle få förstå lite mer om vad som händer med mig om de bara skulle börja lyssna och inte avbryter hela tiden. Jag börjar prata och sedan vips så handlar det om dem... What the beep??? Jag försöker igen men det går bara inte... Till slut så orkar jag inte försöka mer!
Vill ni inte höra vad som pågår så behöver ni inte lyssna/läsa!
2. Prat om ersättning för mitt barn!
Jag har inget emot de som ger sitt barn ersättning förutsett att det handlar om rätt skäl.
Jag kan amma mitt barn på heltid och därför tänker jag också göra det! Det är mitt val så respektera det!!!
Hon är nu snart 5 månader och det är dags för henne att få provsmaka lite mat. När vi bestämmer att det är dags för henne så kommer vi göra det. Inte pga vad någon annan säger!
Visst hade det varit skönt att få lite tid tillsammans med min älskade man men det går bra för oss ändå. Vi har en liten dotter som somnar tidigt på kvällen och sedan så väljer vi själva vad vi vill göra.
Jag har inget sug efter att springa på restauranger och bio.
Här kommer även irritationsmoment nummer 1 in. Folk som inte lyssnar på vad jag säger!

Kampen mot godissuget fortsätter... ibland går det bra, ibland går det inte alls!
Har ingen motivation för det just nu. Jag vet att det förstör min kropp men ändå så stoppar jag i mig det.. varför? Det kan vara tryggheten i att det är som vanligt... inget förändras och det kan vara skönt ibland!
År 2010 var ett stort år för mig med många förändringar. Ett år fyllt med rädsla, sorg och avslutades med en stor lycka <3 Detta år har lärt mig att trygghet är precis vad jag behöver i mitt liv.

Är det någon som vill veta något?
Jag svarar på allt :)

Går det att få liv i bloggen igen?

Det är den stora frågan just nu... sedan är ju frågan vad som bör skrivas här.

Mina innersta snurriga tankar eller bara om min vardag?

Kan jag verkligen dela med mig av vad jag egentligen känner till folk som vet vem jag är?
Kommer ni därmed se annorlunda på mig när ni vet vad jag innerst inne känner?
Jag är kanske inte den där superglada tjejen egentligen... jag kanske är riktigt skadad.... förvånad?
Kanske jag har tvångstankar, är ledsen och deprimerad, plågad av gamla och nya minnen och upplevelser...
Klarar du att läsa sanningen om mig? Var det någon som nu läste att jag var allt av ovanstående? Ta det lugnt med fantasin! Dra inga förhastade slutsatser om mig!

Det jag kan bekänna är att jag har förändrats! Till det bättre och till det sämre!

Min vardag handlar om min tillvaro med min dotter.
Det handlar om mysig tid tillsammans, amning, blöjbyten, joller, promenader, babysång och en liten fika med mina nya vänner från föräldragruppen. Min dotter är mitt liv, så enkelt är det!

Jag har fortfarande mål i mitt liv men kommer jag fortsätta sträva mot dem?
Ska jag ge upp och nöja mig med en medioker tillvaro eller ska jag kämpa mot vad jag tror att jag vill?
Kommer jag lyckas eller kommer jag ge upp, som vanligt? Vad är det som gör att jag gör klart något till 90% och sedan stannar? Är jag rädd för att lyckas och därmed kommer något att förändras?

Varför kan jag ge andra råd om vad de ska göra men när det gäller mig själv så ignorerar jag dessa råd?

Det jag har insett de senaste veckorna är att jag behöver lära känna mig själv igen.
Vem är jag? Vad känner jag? Vad gillar/ogillar jag?
Jag har haft ordentliga humörsvängningar som skrämt mig. Det har slutat med att jag sökt hjälp och det är jag stolt över. Det är alltid bra att få prata med någon som är neutral. Nu känns det betydligt bättre men jag har fortfarande mycket att bearbeta. Jag måste våga känna och inte bedöva mig själv.

Kanske det beror på alla hormoner som lever rövare i min kropp blandat med allt som hänt de senaste 18 månaderna. Kitteln håller på att koka över...

Det vore ju trevligt om någon kommenterar så jag inser att någon faktiskt läser och engagerar sig...  

Jag - en bitch

I kväll är jag på dåligt humör.
Så sjukt godissugen och har inget godis hemma heller.
Har inga pengar och kan inte åka iväg och köpa något sött heller *gaaaaah*

Blir till att sova tidigt så det går över :)

Har en jobbig kväll igår.
Sambon åkte iväg och skulle vara borta ca 20 minuter som blev 45 minuter.
Under tiden så har lillan en skrikperiod på en kvart där inget dög!
Hon åt och åt men blev inte trött, tvärtom istället :O
Hon fick en ny skrikperiod och då lugnar hon inte ner sig så hon kan snutta och därmed somna.
När klockan närmade sig 22 så fick jag nog och värmde lite ersättning från en tetra.
Lillan blev tyst och slurkade på. Sedan sov hon gott i sängen.
Vaknade vid kl 2 av att lillan köjdes. Jag flög upp ur sängen utifall att hon skulle sätta kräket i luftstrupen.
Ganska mycket kom upp så det blev byte av pyjamas, kudde och en tvätt av lillan som halvsov. Försökte göra det snabbt och smidigt så att hon inte skulle tro att det var dags att vara vaken. Lade henne i sängen och slog igång mobilen... och gissa vad... hon somnade *mamma dansade en glädjedans*
Fick sov till kl 5 då liten var hungrig... en snabb matning på 20 minuter och vi var tillbaka i sängen.
De visar American gladiators vid den tiden på morgonen :)
Vaknar sedan kl 9,30 före övriga familjen. Skönt att bara ligga och dra sig på morgonen :)

Ikväll somnade hon vid 20,30 som vanligt.
Ganska trött efter dagens eskapader med många människor. Tyvärr brukar hon bli orolig när det är mycket folk men Bellis var ofta i mammas famn i kväll :)

Nu; ensamstående mamma

Ja då provar jag hur det känns att vara ensamstående mamma några dagar. Det känns lite konstigt att vara ensam men vem känner Bella bättre än bästa mamman? :)

Ryggen fortsätter att värka men jag har nu gått ner till en alvedon om dagen. Jag tycker inte om att hela kroppen påverkas så jag biter ihop och smörjer ryggen med Voltaren gel istället.

Idag har vi haft familjemys. Sedan tog jag en tur hem till mamma och pappa där min farbror och hans fru var på besök samt deras yngsta son med familj. Tycker att det var dags att lillan träffade den andra sidan av min släkt :) Som vanligt så blir hon orolig när det är många nya människor så det var att bli buren som gällde för mig. Inte så roligt för ryggen men jag känner hur viktigt det är med träning av core-sektionen så den SKA jag köra igång med rejält. Till slut blev hon så trött att hon somnade mitt i maten men sedan var hon glad igen. På vägen hem blev det en extra tur så hon fick sova lite extra.

I kväll var hon vaken till 21,15 *förvånad* nästan som igår (20,45) så jag hoppas att hon sover länge i morgon också. Kl 8 i morse, före vi ställde om klockan :) Hon såg lite förvånad ut att mamma hade skötbordsmyset ikväll... men snart är vi tillbaka i ordinarie rutiner :)

Det blåser ute igen och det tycker inte jag om. Det är lite läskigt när saken rör på sig ute och jag är duktig på att inbilla mig saker... :( men nu är det skärpning på fantasin! Annars får väl någon komma ner hit och sova här :)

I morgon tänkte jag städa lite här hemma...

Sockersug deluxe!

Idag har jag en sådan dag då jag kan dyka ner i godishyllorna på affären och bara äta :(
Tröstäta? Jamenvisst! Det vet du.... en gammal vana som jag försöker bli av med.
I grunden så handlar beteendet om att bedöva känslorna med mat. Varför? Kanske för att slippa känna det där jobbiga. Det har jag lärt mig från Biggest Loser. Jag känner igen det beteendet :)

Sedan jag börjat amma så har jag ett grymt sötsug. Helt chockerande är det!
Under graviditeten kunde jag lätt vara utan godis. Det gjorde inget :)
Har pratat med fler mammor om detta och det verkar som om man antingen är jättetörstig eller så är det godis som gäller. Enligt Bvc-sköterskan så verkar det handla om snabba kolhydrater och ett behov.

Jag försöker sluta med godis då det fastnar på kroppen alldeles för lätt. Dessutom blir inte humöret bättre av allt socker. Jag vet att jag inte behöver godis men det är sjukt svårt att låta bli.

En solig lördag

Idag har vi bara njutit av dagen. Lillan vaknade vid 7 efter att ha sovit ännu en hel natt. Hon somnade igår vid 21 :) Bara för det så lär hon väl börja vakna på nätterna igen... *knack knack*

Pappan åkte iväg i morse vid 8 för en dag på isen. Pimpelspö, bete, nyponsoppa m.m. var nedlagt i skryllan. Han fick lite egentid och bara njuta.

Lilla Bus somnade om igen så då hade jag ett val; bege mig till sängen för att sova eller göra mig redo för dagen. Jag valde det senare alternativet. Jag hann lägga på lite smink (måste ju iaf försöka se pigg och fräsch ut), äta gröt och även kika på lite som jag haft inspelat på boxen :) Sedan var det dags att väcka lillan.

Efter lite matande och, för ovanligheten, byte av kläderna på lillan så var det dags.
Vi tog en tur på Birsta och kikade runt i lite butiker. Då pengakontot är lite på den tunna sidan så var det "se men inte köpa" som gällde. Börjar inse att lilla bus snart kommer ha storlek 62 och det känns lite vemodigt. Jag vill ha henne som liten bebis ett tag till... men å andra sidan så var hon liten när hon kom ut i världen så vi har ju haft en liten bebis ganska länge ändå :)

Vi åkte hem och jag började plocka lite här hemma. Planen var att städa men det var något annat som lockade istället. Det var alltför fint väder för att sitta inne. Efter en snabb lunch så stoppade jag ner lillan i åkpåsen. Före det så stod jag framför det vanliga problemet... vad ska hon ha på sig?
Hon är väldigt varm av sig men jag vill ju inte att hon ska frysa när vi är ute.
Nåja.. fleeceoverallen blev det med en tunnare mössa och vantar. Jag öppnade vid händerna så det inte blev så varmt. Hon verkade nöjd iaf :) Det blev en tur runt Edsgården och Vävland :) Mycket skönt att vara ute och röra på kroppen.

Äntligen kom pappan hem och fixade middag till oss :) Sedan har vi bara haft en vanlig myskväll.
Lillan har börjat jollra och det är nya ljud varje dag. Det är inte hela tiden hon jollrar men ibland så kommer det lite.
Lilla Bus somnade vid kl 20 och var väldigt trött. Oftast brukar hon ta en kortare powernap på 5-10 min vid kl 19 men inte i kväll. Jag lär väl somna på soffan någon gång mellan 21,15-22. Så brukar det vara hemma hos oss ;)