Saker förändras fort!

Har haft en helt okej dag idag... En långpromenad satt riktigt fint!

Sedan är det lite förvånande hur fort saker kan förändras!
Från glad till fly förbannad och besviken!

Vad gör jag då?
Det är sjukt lätt att falla tillbaka till gamla vanor och just nu känns det som att vem fan skulle bry sig??!!
Just nu är jag på en mörk plats där känslor åker fram och tillbaka. Jag vet att en person iaf vet hur det känns och hur lätt det är att dras ner dit igen... Visst faller jag dit men det är lätt just nu. Just nu ligger jag på ytan....

Min mörka plats... det är ingen av er (förutom en) som vet hur det varit tidigare.

Samtidigt så känner jag: Så fan heller att jag ska bli så berörd av det!!!
Åt helvete med det!

Ett inlägg i månaden?

Det känns som så just nu.... Flera gånger har jag tänkt skriva men det känns mest besvärligt att göra inlägg från ajfånen... men nu sitter jag vid datorn! :O

Vi var på väg ut bland de rejäla vindarna när lillan slumrade till och då hon (vi också) sovit uselt de senaste nätterna pga hosta så är det lika bra att hon sover en stund nu. Hellre att hon sover i sträck än små tupplurer och hon vaknar på affären eller något sådant...

Jag tänkte passa på att plugga lite nu då en essä ska in denna vecka. Det är helt klart intressant att läsa om politik, idrott, kultur och svensk ekonomi i förändring men själva uppgifterna känns betydligt svårare nu. Givetvis känner jag en viss ångest att jag inte fixade detta på gymnasiet men det är ingen vits att må dåligt över det. Jag fixar det nu istället :) Det är väl en av anledningarna till att jag värdesätter lillans utbildning och kommer verkligen försöka få henne att fokusera på hennes studier.

För några dagar sedan hade jag en bottendag då jag kände mig ensam. Verkar som att folk bara försvunit och man ses inte längre. Lite synd men så är det väl?
När man inte bor nära så är det kanske svårare att ses men även studier och arbeten gör att vi har mindre tid för varandra men å andra sidan så är det ju så att båda parter måste vilja ses också. Det går inte att bara ha en envägsvänskap. Sådana har jag haft och jag orkar inte med sådant längre!
Dagen efter mitt lilla tycka-synd-om-mig-själv-episod så vankades det barnträff på Drakborgen och vi hänger gärna med... men nu verkar det som att kanske hostan kan sätta stopp för det *suck*
Dessutom blir jag trött på att försöka få ihop träffar men det blir helt tiden något hinder som dyker upp... Till slut så ledsnar jag :(

Jag fortsätter med träning och våra promenader. Har varit lite mindre promenader nu när liten matvägrat (knappt ens välling har hon tagit) då det har blivit ett konstant fokus på hennes mat. Man ska inte stressa upp sig för det kan lika väl vara att hon testar oss för att se vår reaktion men det är ju ändå något som maler i bakhuvudet då hon totalvägrar mat och vätska.
Nu äter hon iaf lite yoghurt och några flaskor välling var dag :))
Däremot så har hon fått rethosta så det blir inte mycket sömn på natten och även mycket gnäll under dagen...

På torsdag är det dags!!!
Dags att söka igen till Högskolan och även Kvalserien drar igång... En massa bortamatcher på helgerna så vi har en hel del tjejdagar om någon vill ses ;)
Har funderat på vad som sker om jag inte kommer in denna gång heller... men nu söker jag iaf på första dagen så jag är verkligen med och konkurrerar!!!
Tar även Högskoleprovet den sista mars så jag ska ta och kika genom matten lite... Vokabulären har fått en extra skjuts av kursen jag läser men den och engelskan har aldrig varit ett problem förut så det känns bra. Jag kan bara göra det jag kan och ta det lugnt samt fokusera. Det är allt :))

Vikten då? Den ständiga kampen??? Totalt har jag faktiskt gått ner 7 kilo men verkar stå stilla just nu men det fungerar också. Har inte precis haft koll på intaget då liten matvägrat och jag har fallit tillbaka till mitt socker. Sitter fortfarande kvar med min "snuttefilt" men det är dags att börja om igen. Vet ju att jag faktiskt mår bättre när jag håller mitt kostschema. Kanske inte vikten gör en så stor skillnad men fysiskt sett så mår jag mycket bättre!

I kväll blir det spinning! Har ett underbart intervallpass som jag har spikat varje vecka. Det är min tid och det ger mig så mycket energi!! Så underbart att få kämpa och verkligen stå ut de där sista sekunderna trots att huvudet säger nej! Svetten rinner i pannan men jag fastnar i ett flyt där jag försvinner in i musiken och bara gungar med :)) Helt fantastiskt!!!

Är det någon som fortfarande läser?

Igår beslutade jag mig för att våga fråga om tips från en person som jag beundrar och som motiverar mig.
Fick svar och har nu fått mail från personen i fråga.
Vad som står i mailet är min hemlighet ;)

Åt pizza från Biteline igår och det känns i kroppen idag :( Dumheter!

I morgon väntar gåbingo... jag vet ^^.... men det är billigt och man kan vinna :)
Dessutom så får jag och lillan en promenad dit och hem igen.
Senare väntar CXWORX på gymmet men före dess så ska bröst och biceps få sig en omgång.
Kanske ska fundera på om det blir ben också...

Njae....

Var på väg ut förut.
Påklädd och lillan i vagnen... hon somnade innan jag hann fälla ner ryggstödet och få på handskarna :O
Då var det något som stängdes av inom mig.

Lättade på henne kläder och drog av mig min jacka och skor.
Stannar inne nu... är så sjukt sötsugen så just nu länsas det i skåpen... lär resultera i magknip...

Är så oerhört trött just nu :(

Nya tankar....

Är det verkligen så bra att träna ibland....?
Det är full fart på mig just nu. Helt ärligt så skulle jag nog kunna bege mig ut på tjockisrundan nu....

Den 21 januari var jag 100 gram från mitt första mål!
Vågen stannade på ,0 och jag började fundera över vad jag skulle göra för att tippa över på rätt sida om den där nollan. Nåja, den promenaden gick väldigt fort den dagen så dagen efter så var 300 gram borta :))))
Nu har jag besökt båda sidorna om den där nollan men jag är oftast på rätt sida iaf :)
När jag är på "rätt sida" så är 3 kilo borta från min kropp. Jag är supernöjd!!! *heja heja*
Det går inte fort men det känns faktiskt helt okej :)
Visst skulle jag vilja ta något magiskt piller och *vips* så har jag min "perfekta kropp" men så fungerar det inte.

På mitt "gym" så har jag bokat en mätning. Ska bli intressant (läs skrämmande) att se hur verkligheten ser ut.

Det har inte blivit mycket styrketräning den senaste tiden men istället promenader. Tempot har ökat och konditionen har blivit betydligt bättre, redan! Dessutom mår jag mycket bättre och det är bara på 2 veckor :)

Jag har en vän som kan detta med träning och har ett rejält mål.
Hon imponerar mig varje dag och hon driver mig framåt. Pga henne så tar jag mig ut på promenad trots att jag kanske inte alltid är så supersugen! Pga några av hennes uttalanden så har jag fått några nya tankar... Kanske jag också kan... var börjar jag? Det vet jag faktiskt... Det är en kombination!
Var hittar jag min drivkraft? Var hittar jag mitt stöd? Vem ska dra iväg mig när jag känner mig låg?

I grunden så ska min träning baseras på mig!!! Där kommer jag vara fullständigt egoistisk! Visst kan jag kompromissa men för mig så är det mycket som står på spel så jag vill inte att någon leker med mig.Jag tycker inte om att någon säger att vi ska göra "bla bla bla" och testa "bla bla bla" och vad händer? Totalt NADA!
Under flera år har jag förlitat mig på andra men för ett tag sedan sade jag STOPP!
Varför ska någon annan dra med mig på saker? Varför går jag inte själv? Så det gjorde jag :)

I måndags var inspirationen på botten.... Försökte dra mig ut men det gick inte. Då kom min tidning! Det senaste numret fick mig att sätta full fart ut :) Vi var bara och hämtade min bok på macken men det var ändå bättre än ingenting :)

I morgon ska jag lägga upp planen och hitta ett sätt att följa den :)

Vi rullar vidare

Förrförra söndagen började promenaderna igen!
Sedan har det rullat på varje dag förutom i fredags då jag hade feber och magvärk. På lördagen var jag ute igen :) 8 av 9 dagar är inte illa :))
Vissa dagar har jag sällskap (förutom bebban) och vissa dagar har jag en sovande bebba och en podcast att lyssna på :) Det viktigaste är att jag kommer ut!

Har börjat bearbeta saker och ibland har jag en "aha"-upplevelse.
Igår såg jag en sak som gav mig en sådan upplevelse. I ett program såg jag en kvinna som blivit överviktig och ville se gravid ut då hon och hennes man försökt att bli gravida så länge utan att lyckas.
Kanske det är vad jag gjort, undermedvetet! Jag ville så gärna vara gravid och då det inte lyckades på en gång så kunde jag åtminstone se ut som att det var så... Kanske det var något som jag tänkte på men min övervikt började tidigare än så!
Då jag inte haft en "normal" vikt på så många år så är det svårt att ta sig "tillbaka".

Jag använder ingen "diet". Känns som att allmänt vett fungerar bäst!
Min kropp behöver kolhydrater, protein och fett för att må bra så jag tänker inte utesluta kolhydrater som är så populärt bland många. Det jag kan göra är att använda mer protein och mindre kolhydrater.
Sedan handlar det om vanlig matematik.... Gör av med mer än du stoppar i dig!
Så fungerar det i varje "diet"!

Öppet hus på lokala gymmet nästa vecka.
Då får vi se vem som hänger med mig....
Många brukar vara intresserad men när det kommer till kritan så är det många som inte vill gå själv utan sällskap. Jag erbjuder sällskap för att eliminera den ursäkten!
Det är bara att gå dit!

Lalalalalala

Jo då, känner mig fortfarande ensam när det gäller vissa saker så de håller jag för mig själv. Kan ju inte berätta allt!

I söndags var vi i pulkabacken med vänner och bara njööööt av livet :)
Efteråt fanns lite energi så jag tänkte till... kanske en promenad skulle vara skönt.... Det blev den första på en månad! Sedan den 8 december har det varit 2 omgångar öroninflammation och förkylning så det har varit ett hinder. Sedan har jag väl bara latat mig... När det har varit riktig ishalka så har jag skippat promenaden pga risken att ramla och tappa vagnen! Inte ens broddarna har kunnat förhindra det!
Pustade och stånkade rejält i långa uppförsbacken!!!
Sedan har det rullat på!
Samma tur igen igår och via affären. Idag skippade vi affären och bara rullade runt ändå!
I natt hade det snöat så det var lite mer kämpigt att trycka runt vagnen *pust*
Jag skulle vila denna vecka men när det går bra så lyssnar jag på kroppen istället!

Har en schysst blåsa på foten men med lite Compeed plåster så hoppas jag att det ska gå bra ändå. Aktiviteten kanske kan få vågen att tippa åt rätt håll ;)
Det vanliga vikt-tjatet också... Vikten har gått +/- 1-2 kilo den senaste månaden... Som vanligt för tjejer!
Har känt en liten ökning i styrka och kanske har inbillat mig att kroppen dragit ihop sig men det känns som att det bara sitter i huvudet!
Konditionen är fortfarande kass men det är bara att jobba på den! Lika bra att traska nu när det är okej väglag än när det är oplogad trottoar och 25 grader kallt!
Vet fortfarande att jag skulle behöva gå ner i vikt men samtidigt så är det väldigt svårt då jag varit överviktig så länge!
Sedan kan man hitta på alla möjliga ursäkter men det är egentligen bara att göra något åt det!

Jag trivs fortfarande på gymmet på dagtid. På kvällen är det så mycket folk med nyårslöften som bara lallar runt.. Sådant irriterar mig! Om du ändå lyckats ta dig dit - ska du inte göra det mesta av det då?
Det går bra att ta med lillan fortfarande men jag kan ändå inte försvinna in i mig själv och ha full fokus!

Öppet hus på Etic från 23 januari och i 2 veckor framåt. Så det är bara att våga gå dit och testa olika pass och gymmet! Jag tänkte passa på och rycka i lite vikter iaf ;) Kan bli något spinningpass också.. tycker bara att det är synd att de är så korta! Hinner ju bara komma igång på 30 minuter och inte tömma lagret!
Nåja, jag tänkte iaf testa lite nytt och se vart det kommer göra ont ;) Sedan hoppas jag, som alltid, att jag får med mig något sällskap men det är bara att vänta och se. Om ingen följer med så får jag gå själv ;)